Metoder för kognitivt stöd

Aktuella rekommendationer

Arbetsgrupp EBH metoder för kognitivt stöd rekommenderar att:

Metoder för kompensation som har måttligt stark – stark evidens för effektivitet bör även fortsättningsvis erbjudas;

• Bilder som stöd.
• Tekniska produkter och hjälpmedel i form av påminnelser som stöd för tidsplanering i dagliga rutiner och som stöd för organisation och planering (steg-för-steg).
• Stöd för orientering till tid och till plats.
• Sociala berättelser.
• Talking mats/samtalsmatta.

Metoder för träning som har måttligt stark – stark evidens för effektivitet bör även göras tillgängliga för respektive målgrupp;

• Minnesträning med SMART/Amat-c för barn med ABI.
• Träning av sociala färdigheter för personer med AST och utvecklingsstörning.
• Minnesträning med RoboMemo för barn och ungdomar med adhd och bristande arbetsminne.

Några av de metoder som granskats har prövats på målgrupper där det finns ett delat ansvar mellan olika huvudmän, tex. skolbarn med adhd. Här bör man eftersträva att det finns överenskommelse om vem som gör vad så att målgruppen får ta del av evidensbaserad metod.

• När det gäller hur metoden ska användas/genomföras bör man följa den kunskap och de rekommendationer som finns beskrivna inom respektive metod för att möta personen med kognitiva svårigheter, ringa in önskemål och upplevda behov av intervention och förmedla det stöd som behövs i interventionsprocessen.
• När det gäller boll-/tyngdtäcke, stöd för upplevelse av tid, för ekonomi och pengar, minneshjälpmedel samt uppmärksamhetsträning med Rehacom finns idag otillräckligt vetenskapligt underlag. Användningen bygger på de vetenskapliga artiklar som finns, på klinisk beprövad erfarenhet och i några fall på systematisk utvärdering som också kan ge stöd i utformning av intervention. Behov av fortsatt forskning är stort.
• Metoder som har vetenskapligt underlag för en målgrupp bör kunna prövas till andra målgrupper som har motsvarande kognitiva funktionsnedsättningar.
• Nya metoder för träning med minst måttligt starkt vetenskapligt underlag som ännu inte översatts behöver prövas i Sverige. Det gäller träning av organisationsförmåga, planering och tidshantering för barn och vuxna med ADHD och datoriserad uppmärksamhetsträning med CPAT för barn med adhd.
• Nya metoder med begränsat men växande vetenskapligt underlag som ännu inte översatts är träning av ansiktsigenkänning för personer med AST enligt Gauthier & Tarr och Let’s Face it! Här behöver man ta ställning till möjligheten att pröva metoden/erna i Sverige.

Ladda ner

Bilagor