Kvalitetsregister

Syftet med kvalitetsregister för habilitering är att ge svar på om habiliteringens insatser uppfyller god kvalitet för sina patientgrupper. Det vill säga vilka åtgärder som gör nytta och ger bäst effekt.

Mål för kvalitetsregister är att förbättra och säkra habiliteringens kvalitet så att resultatet blir bättre för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Syftet är också att utveckla mätmetoder, indikatorer och datakällor för att följa upp habiliteringens kvalitet för öppna jämförelser.

Det finns flera kvalitetsregister och det är upp till varje verksamhet att bestämma vilka man ska registrera i.

Här kan du läsa mer om kvalitetsregistret HabQ då det är ett samarbete mellan föreningen Sveriges Habiliteringschefer, FSH, och flertalet landsting samt hälsouniversitetet i Linköping.

HabQ

Registret innehåller två delar: en hälso- och kvalitetsuppföljning och en åtgärdsuppföljning. För närvarande omfattar hälso- och kvalitetsuppföljningen barn med autism och barn med cerebral pares. Åtgärdsuppföljningen innefattar uppföljning av mångsidiga intensiva insatser för förskolebarn med autism och insatser för riktat föräldrastöd . Dessutom fortsätter uppföljning under skolåldern för de barn med autism som fått tidiga insatser.

De områden för God vård som valts i HabQ är att genom kvalitetsregister följa upp om habiliteringen är kunskapsbaserad. Insatserna ska följa evidensbaserade rekommendationer och vara ändamålsenliga, dvs ge nytta och vara patientfokuserad. Kvalitet utvärderas ur ett brukarperspektiv.

HabQ uppnådde 2015 certifieringsnivå 3 som nationellt kvalitetsregister.

För aktuell information om HabQ se hemsidan www.liu.se/habq

Rapporter

2015 Indikatorer för God vård uppföljning av vuxna med problemskapande beteende

2013 Indikatorer för God vård uppföljning av skolbarn med autism

2012 Indikatorer för God vård inom habilitering

Bakgrund till HabQ

I Socialstyrelsens rapport Nationella indikatorer för God vård (2009) framgår att det saknas mätmetoder, indikatorer och datakällor för att följa upp habiliteringen i Sverige. Inom många områden inom hälso- och sjukvården följs kvaliteten upp med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregister bygger vanligen uppföljning av god vård på nationella riktlinjer. Nationella riktlinjer saknas till stor del inom habiliteringens område. Föreningens långsiktiga arbete med att granska evidens inom habiliteringen hade dock utmynnat i evidensbaserade rekommendationer. Styrelsen beslöt därför att utse en arbetsgrupp, kvalitetsindikatorgruppen, som initialt samverkade med Socialstyrelsen, för att undersöka om det var möjligt att utveckla kvalitetsindikatorer på basen av de rekommendationer som framkommit i EBH-rapporterna.

Arbetsgruppen använde modell/struktur Nationella indikatorer för God vård utifrån befintliga EBH-rapporter och presenterade resultatet för föreningen. Vid årsdagarna 2010 beslöt föreningen att fortsätta arbetet att utveckla kvalitetsindikatorer. Arbetsgruppen fick även i uppdrag att undersöka samarbete med HEFA, ett kvalitetsregister för uppföljning av habiliteringens verksamhet som utvecklats regionalt av tre landsting och Linköpings universitet.

Vid nästa årsdagar 2011 beslöt föreningen att styrelsen skulle fortsätta arbetet att skapa ett nationellt habiliteringsregister i samarbete med HEFA. Kvalitetsregistret skulle till en början följa upp rekommendationer från två litteraturöversikter ”Insatser för barn med autism i förskoleåldern 2004, rev 2012” och ”Föräldrastöd 2010” (se EBH-rapporter) och sedan kunna utökas med nya områden inom habiliteringen för både barn och vuxna. Kvalitetsindikatorgruppen bildade tillsammans med HEFA styrgrupp, en interimistisk styrgrupp för att utveckla ett gemensamt nationellt kvalitetsregister. Presentation gjordes på årsmötet för FSH 2012 där ett slutligt beslut togs från föreningen att ställa sig bakom det fortsatta arbetet och att HabQ styrgrupp skulle söka fortsatta medel för 2013 till det utvidgade registret från Nationella kvalitetsregister.

I oktober 2012 genomförde FSH och styrgruppen för HabQ en implementeringskonferens i Västerås för verksamhetschefer och avdelningschefer. Vid konferensen presenterades tre valbara alternativ för landstingen att ansluta sig till. Åtgärdsuppföljning för föräldrastöd, hälso- och kvalitetsuppföljning samt åtgärdsuppföljning för barn med autism och hälso- och kvalitetsuppföljning för barn med cerebral pares. De nya landsting som anslöt sig till registret under 2013 valde i första hand föräldrastöd och/eller uppföljning av barn med autism.

Kvalitetsindikatorer definition och krav

En kvalitetsindikator är en mätbar variabel som visar på kvaliteten i någon del av och ur någon aspekt på hälso- och sjukvården genom att spegla tjänstens nytta/effekt (resultatet) och innehåll och utförande (egenskaper).

Kvalitetsindikatorgruppen har utvecklat skräddarsydda effekt och processmått före, under och efter åtgärder. Strävan har varit att uppfylla följande krav på indikatorerna. De ska vara vetenskapligt rimliga och bygga på ett kunskapsunderlag eller professionellt konsensus om att indikatorn speglar god vård. De ska vara viktiga och relevanta och innebära att om man förbättrar innehåll och utförande i habiliteringen så bidrar det till en förbättrad hälsa och livskvalitet eller minskad risk för försämring/nedsättning. Bedömningen är att dessa krav har uppfylls genom att de baseras på evidensbaserade rekommendationer.

Ytterligare krav på indikatorerna är att de ska vara mätbara med valida och specifika mätmetoder. De ska dessutom vara tolkningsbara/entydiga och tillräckligt specifika så att man mäter det som avses och att mätningarna går att jämföra mellan olika verksamheter. Gruppen har i möjligaste mån sökt standardiserade mått på resultat och samarbetat med expertis inom området men svårigheter har funnits att hitta validerade mått som är tillräckligt känsliga för förändring av funktionstillstånd/funktionshinder. Effekter mäts därför på flera olika sätt både standardiserade funktionsmått, specifika mått, egna skattningsskalor, patientrapporterade mått och upplevelse av servicekvalitet samt generiska (generella) hälsomått. Genom kvalitetsregistret ges ökad kunskap om hälso- och funktionsutvecklingen för barn med till exempel autism och möjlighet att relatera olika utfall till olika insatser. Populationen som avses måste vara tydligt definierad så att man har kontroll på vilka faktorer som kan påverka utfallet. Sist men inte minst ska indikatorerna vara möjliga att påverka, det vill säga att det vi följer upp är åtgärder/processer som ges inom habiliteringen och som är möjliga att förbättra och förändra.

Krav på kvalitetsregister är att de ska bygga på nationellt fackspråk. Vi har därför använt KVÅ klassificering med stöd av ICF när det bedömts möjligt. Problemet är dock att de ofta inte varit tillräckligt specifika och entydiga. Detta har kompletterats med kodningsanvisningar eller med egna framtagna processmått till exempel tidsrapportering.

Rapporterna Indikatorer för God vård har tillsammans med utvecklingsansvariga inom HabQ utgjort en grund för att arbeta fram moduler i Compos QR kvalitetsregister och som underlag för vilka målnivåer som satts för de olika kvalitetsindikatorerna.
För aktuella resultat se de årsrapporter som presenteras på HabQ hemsida.